Fasadglasen på Odets översta våning har lyfts på plats på byggnadens vägg mot öster, dvs. mot morgonsolen. Fastän man ännu får vänta på att morgnarna ljusnar väcker glasen som sträcker sig från golv till tak ändå förtjusning redan i förvinterns gråhet.
Med hjälp av personhissarna på bilden river man de EPS-skivor eller styroxskivor som har tjänat som värmeisolering, och gett vindskydd innan glasen lyftes upp och monterades i sina mekaniska fästkonsoler. Glasen mot Tölöviksgatan kommer inte att synas så värst länge, därför att när fogningen av dem börjar kommer östra väggen att vara dold bakom byggställningar och presenningar till skydd mot vädret.
Just nu är husets norra gavel täckt med presenningar. Glasen tätas på både in- och utsidan och presenningarna garanterar de plusgrader och torra förhållanden som behövs för jobbet.
Nu när fasadelementen har lyfts upp och monterats i sina konsoler på husets västra sida kan man börja skönja Odets kurviga former. Elementen bekläds senare med skålningsvirke i vilket man fäster det slutliga ytbeläggningsmaterialet. Medborgarbalkongen vilar på den utåtsluttande väggen.
Presenningarna är dragna ända upp till taket, därför att man bakom dem jobbar med takskägget. Arbetsledare Mansoor Ardam kollar resultatet av fogningen av glasen. Fogarna godkänns endast när de är raka och utan extra knölar. Den elastiska massan fäster bäst på torra och rena ytor.
I slutet av januari gjorde man sig på byggplatsen klara för att montera fasadglasen även på tredje våningen, mot solnedgången, på byggnadens västra vägg. På våningen installerade man först glaspelare, som ska stöda ytglasen. När glaspelarna sitter stadigt fast i sina stålskor, kan de upp till nio meter höga, flerskiktade glasen på 1 500 kilogram riktas på plats med en sugkoppslyftanordning.
Värmeelementen placeras så de inte syns
I den snåla vinterblåsten börjar genomsnittsmedborgaren lätt undra hur den akvarieliknande tredje våningen hålls varm då alla väggarna är av glas från golv till tak. Förstås har proffsen löst detta, till och med på ett estetiskt sätt. Det kommer inte att installeras några vattenfyllda värmeelement framför glasen, de skulle bryta glasväggarnas visuella enhetlighet.
– Lokalen värms upp med smala konvektorer, som finns under installationsgolvet. De blåser ut varm luft vid nedre kanten av glasen, förklarar Mansoor Ardam och visar hur lösningen, som stoppar drag, byggs framför fönstren. Tekniken installeras på betonggolvet och på det monteras sedan installationsgolvet. Bibliotekets användare kan ställa sig helt framför fönstren utan att behöva väja undan för några element.
I datormodelleringen syns konvektorerna som låga, röda klossar under fönstren. Mellan husets yttertak och tredje våningens undertak finns det mycket husteknik: ventilationskanalerna syns gröna på bilden, sprinklersystemet är i turkos och elkablarna är blåröda. Endast sprinklermunstyckena förblir synliga, när våningens böljande undertak har monterats på plats.
Undertaket, som på den här bilden illustreras med en smal neongrön konstruktion, kommer på grund av den omfattande hustekniken att ligga avsevärt lågt ner i förhållande till takåsen. Ovanpå undertaket finns det plats för till exempel en inspektionsbrygga, som man just börjar bygga.
Mellanväggarna gör rumsindelningarna synliga
Den tredje våningen är ett enda stort rum medan rum av olika slag fyller upp den andra våningen. Alltefter användningsändamålet byggs väggarna antingen i glas, av gipsplattor eller genom att mura dem. Just nu framskrider byggandet av gipsväggarna i rask takt.
Cirka hälften av gipsväggarna på andra våningen är färdiga. I korridoren på bilden finns en ingång till spelrummen. Den andra våningen för den traditionella biblioteksinstitutionen till ett helt nytt tidevarv. Två allmänna studior och ett editeringsrum, en fotograferings- och videostudio, ett spelrum för musik, ett kontrollrum, en trumskrubb, kontor, mötesrum, ett medierum och rum för mindre grupper kommer att byggas. På andra våningen byggs just nu som bäst mellanväggar, men där lägger man även exempelvis akustisk ull samt målar och spacklar gipsplattorna.
Morgnarna på byggplatsen inleds hurtigt med käppgympa
I arbetslivet talas det mycket om hur den äldre generationen lär den yngre och för så kallad tyst information vidare. Men också den unga generationen kan lära den äldre och komma med något nytt till byggplatsen.
På Odets byggplats startar morgnarna numera med käppgymnastik klockan sju! Några minuter med böjningar och huksittande får blodet att cirkulera och värmer upp musklerna. Vanan främjar såväl arbetarskyddet som arbetshälsan. Reaktions- och koordinationsförmågan blir snabbare och även balansen håller sig bättre. Ibland deltar över ett dussin personer. Foto: Annika Kallioniemi.
Käppgymnastiken leds av Essi Tuomenoja, 23, nybliven byggmästare och arbetsledare hos YIT.
– Även om medarbetarna i början tyckte att gympan var underlig, snickrade de för gympakäpparna, alltså borstskaften, slutligen ihop en egen transportlåda med bärremmar, berättar hon glatt.
Essi utexaminerades som byggmästare från yrkeshögskolan HAMK och före jobbet på Odet har hon hunnit med sex olika byggplatser. Hon tycker det är fascinerande att varje jobb lämnar ett monument efter sig, det må så vara en industrihall eller ett bibliotek.