Centrumbiblioteket Odes utveckling avspeglar tjänstedesigntänkandets utveckling i Helsingfors. Odes popularitet är ett resultat av en tioårig utvecklingsprocess. Ode, som öppnade i december 2018, hade under de livligaste dagarna besökarsiffror som översteg 20 000, vilket är dubbelt mera än vad prognoserna förutsade. Bibliotekschef Anna-Maria Soininvaara berättar att inkörningstiden har varit tuff.
”Våra resurser har varit strama”, medger Soininvaara.
”Men vi strävar efter att snart fortsätta processen som inleddes för drygt tio år sedan. Ode är ett utvecklarbibliotek vars uppgift är att producera tjänster för alla bibliotek.”
”Begreppet kundorienterad planering låg i tiden redan i början av Odes planering och Odes koncept har bit för bit byggts på den grunden”, berättar Soininvaara.
Öppet för alla att delta
”Stadsbornas röst har varit en medveten princip inom centrumbiblioteksprojektet”, säger projektets ledande planerare Pirjo Lipasti.
Arbetet startade med en omfattande utredning år 2008. Därefter följde projektplanering som inleddes med s.k. gnistgrupper där stadsbibliotekets personal behandlade olika teman. År 2010 uppkom tanken på att stadsborna kunde delta med hjälp av Drömmarnas träd.
”Alla uppmanades att dela sina tankar och önskningar om centrumbiblioteket. Drömmarnas träd samlade 2 300 drömmar”, berättar Lipasti.
Drömmandet fortsatte år 2012 med en Megafoninbjudan: på stadens skärmar uppmuntrade offentliga personer stadsborna att gå till Drömmarnas träd. Bibliotekets personal begav sig ut i staden för att möta stadsbor, både aktiva biblioteksanvändare och icke-användare. Spontana möten med stadsbor arrangerades bl.a. som en del av programmet för Helsingfors som designhuvudstad år 2012 (World Design Capital Helsinki 2012). Centrumbiblioteksprojektet kunde lätt sammanlänkas med designtänkandet i Helsingfors, där design skapar en bättre vardag och användarens röst styr utvecklingsarbetet.
Idéer i verkstäder blev en etablerad utvecklargemenskap
Förutom aktiveringen av stadsborna samlades experter och samarbetsparter till olika verkstäder och evenemang för att fundera över sina egna funktioner i centrumbiblioteket. Verkstäderna utvecklade sig till regelbundna tillställningar. Centrumbibliotekets vänner behandlade åren 2014-2015 frågor kring planeringen av Ode. Därifrån uppkom utvecklargemenskapen Bibliotekets vänner som gjorde användarnas röst hörd i stadens alla bibliotek. Gemenskapen har sedermera delats upp i biblioteksklaner enligt olika teman och de samlas regelbundet för att fundera på hur bibliotekets funktioner kunde utvecklas.
Rötterna till deltagande budgetering
År 2012 gjordes det första försöket med deltagande budgetering i Helsingfors stad och det stödde planeringen av Ode. Stadsborna uppmuntrades att föreslå hur stadsbiblioteket skulle använda 100 000 euro ur bibliotekets budget. Fyra av förslagen valdes ut för att omvandlas till projekt som var möjliga att förverkliga. Arbetet utfördes i öppna verkstäder och alla projekt har på ett eller annat sätt förverkligats i Ode.
Experter på tjänstedesign till hjälp
”Vi tog byråer för tjänstedesign till hjälp för att göra processen lättare då vi övergick från drömmar till förverkligande”, berättar Lipasti.
Tjänstedesignbyrån Hellon skapade en beskrivning av Odes servicestigar utgående från alla skeden en besökare kan vara med om. Tjänstedesignbyrån Palmu planerade entréhelheterna och platserna där man kan fördriva tiden. Byrån skapade en kundupplevelse som alltid är densamma oberoende av kanal. Byrån Muotohiomo koncentrerade sig på att skapa en helhet av tjänsterna för barn och familjer.
Deltagande planering som grund för arkitekttävlingen
Förberedelsen för den internationella och öppna arkitekttävlingen för Ode körde igång år 2011. Tävlingen blev en del av Helsingfors designhuvudstad 2012. Därmed kunde Helsingfors styrkor inom design göras internationellt kända. Stadsbiblioteket hade en egen planeringsgrupp som förde fram användarens synvinkel. Den gjorde sammanfattningar av drömmarna där användarnas viktigaste önskemål steg fram, tystnad och lugn, tjänster för barnfamiljer, att lära sig av andra, evenemang och digitalisering.
Arkitekttävlingen fick hela 544 förslag från hela världen. Alla tävlingsbidrag visades på en öppen utställning där besökarna fick dela ut hjärtan åt de bästa bidragen. Sex bidrag gick vidare till den andra omgången där allmänheten kunde se och bedöma förslagen via stadens skärmar. Vinnare, och den som förverkligade bygget, blev förslaget Käännös som skapats av arkitektbyrån ALA från Helsingfors. Käännös var en av publikfavoriterna i båda omröstningarna.
”ALA-arkkitehdit har genialiskt lyckats förverkliga publikens drömmar och kombinera alla huvudönskemål”, säger Soininvaara.
Lugnet finns i Bokhimlen i tredje våningen som är en traditionell biblioteksmiljö. Tjänsterna för barnfamiljer finns i familjebiblioteket i tredje våningen och i lekparken Loru i första våningen. Första våningen är platsen för evenemang och möten, medan andra våningen är platsen där du lär dig nytt. Där finns cityverkstaden, studior samt rum för arbete och studier.
Odes enorma popularitet visar att den deltagande planeringsprocessen lyckades. “Publiken har röstat med fötterna”, säger Lipasti glatt.