Vad är Ode? / Konst

Offentlig konst på Ode

Offentliga konstverk är en del av en intressant och vacker stadsmiljö. På centrumbiblioteket Ode kan besökaren förutom arkitekturens mjuka flöde även beundra moderna konstverk. Konsten är inte tänkt att fungera enbart som dekoration, utan också att sätta igång tankeverksamheten. Konstens innebörder lever i dialog med miljön och publiken. Bekanta dig med Odes fascinerande konstverk!

Installationskonst

Helsingfors konstmuseum HAM har skapat två nya offentliga verk för Ode.

I spiraltrappan fångas blicken av Otto Karvonens installation Dedikation, där stadsborna har fått dedikera det nya biblioteket till olika grupper av människor. Den finns i bibliotekets spiraltrappa för allmänheten, som slingrar sig upp genom hela byggnaden, från gatunivån ända till det översta planet. Konstnären har planerat verket just för detta utrymme.

Ett annat verk som Helsingfors stad beställt för Ode är Jani Ruscicas Besök, som blev klart i oktober 2019. I detta videoverk flyger fågelarter som tidigare levt vid Tölöviken in i Odes salar.

Dedikation

Otto Karvonen
Installation, 2018

Otto Karvonens verk är en dedikation till bibliotekets besökare – och också till dem som inte besöker biblioteket. För verket samlades dedikationer genom en offentlig kampanj, där vem som helst fick föreslå vem biblioteket borde dedikeras till. Verket påminner om att biblioteket verkligen tillhör oss alla, oavsett härkomst, ålder, förmögenhet eller någon annan faktor. Biblioteket arbetar för att de grundläggande mänskliga rättigheterna, såsom rätten till information och yttrandefrihet, tillgodoses på samma sätt för alla. De ord som målats i Odes trappa har valts ut av en jury som konstnären utsett. Ordens inbördes ordning är slumpmässig, och verket är inte tänkt att läsas i någon särskild riktning. Ibland kan det finnas vissa samband och paralleller mellan ord som står nära varandra, men betraktaren får själv hitta dem.

Se verkets ordlista ›

Konst ur helsingforsarnas egen samling

Ur Helsingfors konstmuseum HAM:s samling har sammanlagt fem skulpturer placerats på Ode. De har skapats av följande konstnärer: Emma Helle, Jouko Korkeasaari, Janne Martola och Joakim Sederholm. Ai Weiweis imponerande träskulptur Divina Proportion söker fortfarande sin plats. Helheten kan senare också komma att kompletteras med ett videoverk av Terike Haapoja.

Lähiörodeo (Förortsrodeo)

Korkeasaari Jouko
1999 (skulptur, läder, guldfärg, paljetter och glitter)

I Jouko Korkeasaaris skulptur har gamla cowboystövlar piffats upp med guldfärg och dekorationer. Verket andas västernkänsla och erbjuder amerikanska drömmar här uppe i det kalla nord.

Se hela bilden av verket ›

Tyttö Joka Muuttui Ruusupensaaksi (Flickan som förvandlades till en rosenbuske)

Helle Emma
2018 (skulptur, glaserad och förgylld keramik)

Emma Helles glaserade keramikskulpturer representerar en överdådig barockstil. Kvinnofigurernas teman är influerade av konsthistorien, och konstnären formger dem i sin expressiva stil.

Se hela bilden av verket ›

Corail

Helle Emma
2018 (skulptur, glaserad och förgylld keramik)

Emma Helles glaserade keramikskulpturer representerar en överdådig barockstil. Kvinnofigurernas teman är influerade av konsthistorien, och konstnären formger dem i sin expressiva stil.

Se hela bilden av verket ›

Kristallikallo (Kristallskallen)

Martola Janne
2009 (skulptur, lera, bläck, akryl, plast)

I Janne Martolas skulptur kombineras ett kranium och ett mänskligt ansikte. Martola fascineras av motstridigheterna mellan dröm, verklighet, kunskap och berättelser. Han berättar bland annat om kristallskallar funna i Mexiko, som sägs ha magiska krafter. I verket kan man också se referenser till den moderna konstnären Damien Hirsts omdebatterade verk bestående av ett kranium prytt av äkta diamanter.

Se hela bilden av verket ›

Kajsa

Sederholm Joakim
2000 (skulptur, målat trä)

Joakim Sederholms sympatiska hundskulptur föreställer konstnären egen hund Kajsa. Sederholm har arbetat med trä som material sedan början av sin karriär.

Se hela bilden av verket ›

Konstmattor som berättare

Ode har sju stora konstmattor, som livar upp lokalerna och stimulerar fantasin. Mattorna har designats av de inhemska formgivarna Laura Merz, Aamu Song och Johan Olin, Marika Maijala, Piia Keto, Matti Pikkujämsä, Sakke Yrjölä och Jenni Rope. Mattorna har tillverkats för hand i norra Indien, med respekt för en månghundraårig hantverkstradition. Mattornas teman är klassiker inom den finländska litteraturen, från Minna Canth till Aleksis Kivi och från Mika Waltari till Tove Jansson. Sex av mattorna finns i Bokhimlen på tredje våningen och en i Lekparken Loru på första våningen.

Tove Jansson

Laura Merz

“Tove Janssons färggranna liv, och hennes konstnärliga och litterära arv som berör varje finländare, var en mycket inspirerande utgångspunkt för mitt arbete. För mig som illustratör av barnböcker var Jansson kanske till och med ett för förutsägbart val som temaförfattare för mitt arbete. Det är uppenbart att denna konstnärs mästerliga illustrationer och spännande berättelser har gjort intryck på mig ända sedan jag var barn. Allra mest inspireras jag dock av Tove Janssons livsfilosofi: den vidsynta och empatiska världsbild som hennes berättelser och livsstil förmedlar. Jag ville skapa en värld där unika, lite märkliga men trevliga och vänliga figurer upplever äventyr i Tove Janssons anda.”

Se hela bilden av konstmattan ›

Aleksis Kivis dödsstuga

Company: Aamu Song ja Johan Olin

“Mönstret baserar sig på Aleksis Kivis dödsstuga i Tusby i södra Finland. Genom stugan ville vi lyfta fram den tid och de levnadsförhållanden där vår nationalförfattare levde sitt sista år. Dödsstugan avbildas på mattan i naturlig storlek. Allt lösöre i dödsstugan har dokumenterats i illustrationen. På bilden ser vi även husbondfolket, det vill säga Aleksis Kivis bror med hustru och fyra barn. Genom att gå på mattan kan man ta steget in i 1800-talets Finland.”

Se hela bilden av konstmattan ›

Sagomattan

Marika Maijala

“Till biblioteket Ode ville jag designa en skogsgrön matta, där både små och större besökare kan sitta och läsa och fantisera fram sina egna berättelser. Jag lånade en bok med finska sagor från biblioteket i Böle och lät dem blandas i mitt huvud. Det jag tycker bäst om när det gäller att illustrera är att skapa figurer, och därför valde jag ut mina egna favoritfigurer ur sagorna till mattan: en glupsk jätteflicka, en pojke som fick ett horn på huvudet efter att ha ätit ett magiskt äpple, barn som förvandlas till fåglar, en flicka som går med järnstövlar på fötterna. I sagorna, precis som på biblioteket, hittar vi många olika sorters figurer, inte bara prinsessor och bönder.”

Se hela bilden av konstmattan

Minna Canth

Piia Keto

“Som tema för min konstmatta valde jag Minna Canth, eftersom hennes viktiga arbete för jämställdhet har gjort stort intryck på mig. Jag lånade minst en halv meter av Minna Canths verk på biblioteket, som jag sedan låg på min säng och slukade. Jag grät i den ena stunden och skrattade i nästa. När jag kommit in i Minna Canths tidsbild lade jag märke till vissa återkommande teman. Hit hörde kvinnornas roll som tillverkare av handarbeten. Jag valde att spinna vidare på detta och kontaktade handarbetsmuseet i Tammerfors. Därifrån fick jag ett mönster till ett vävt band, som Canths samtida sannolikt har tillverkat. På min matta blir bandets ena ända till en eldsprutande drake. Alla kvinnor ska inte handarbeta, skrev Minna Canth i ett brev 1884. Jag tänker mig att ormen med sin eldiga tunga är Minna Canth själv, som inte är rädd för att säga det som hon anser att behöver sägas. Det råder ingen tvekan om att Minna Canth var en modig och stark kvinna. Med mitt färgval ville jag ändå framhäva att vem som helst av oss kan vara stark. En enda idé och en enda människa kan förändra världen, och du kan vara den människan.”

Se hela bilden av konstmattan ›

Pentti Saarikoski

Matti Pikkujämsä

Temat för Matti Pikkujämsäs matta är den finska poeten, författaren och översättaren Pentti Saarikoski (1937–1983).

Se hela bilden av konstmattan

Tuonis gädda

Sakke Yrjölä

“Mitt verk Tuonis gädda är kopplad till gäddan i Kalevala och de mytiska krafter som kopplas till den. Gäddan var ett mytologiskt andeväsen i vårt land redan under förhistorisk tid. I vår mytologi har ”vattnets hund” associerats med döden. Man trodde att gäddan kunde röra sig mellan de levandes och de dödas värld, och ta sig till det underjordiska dödsriket via sjöbottnen. . Även Akseli Gallen-Kallelas målningar och fresker med Kalevalatema har tjänat som inspiration. Stilmässigt har jag i mitt verk velat kombinera nationalromantik och symbolik, uppdaterade för att passa vår tid. I dikterna dödas monstergäddan i en strid. Numera behöver man inte bevisa sin manlighet genom blodspillan och besegrande av sagovarelser. Nu vill jag bara fokusera på skönheten och elegansen hos den största rovfisken i våra vatten. Jag förstår att stora rovdjur har en mycket stor betydelse för bevarandet av naturens mångfald i sina egna ekologiska nischer. Fastän gäddan har varit en viktig näringskälla och hör till våra läckraste matfiskar, bör man inte döda de största exemplaren.”

Se hela bilden av konstmattan ›

Mika Waltari

Jenni Rope

“Som tema för min matta valde jag reseskildringen Yksinäisen miehen juna från 1929, som hör till Mika Waltaris tidigaste verk. Precis som de övriga medlemmarna i gruppen Tulenkantajat var Waltari intresserad av det exotiska österlandet, och den resa som boken skildrar gick till Istanbul. Jag skulle också själv vilja resa till Istanbul, men nu tog jag mig an temat via internet. Jag började med att studera målningar och dekorativa mönster på gamla turkiska kakelplattor. Jag inspirerades särskilt av kakelmönstret ”blå stjärna” från Seldjukernas tid på 1200-talet, och började måla nya versioner av det. Till slut började målningarna få runda former och likna tågspår, och i slutet av processen syntes ganska lite av det ursprungliga mönstret i mattan. Inte heller Waltari hittade sina drömmars österland i Istanbul, utan var rentav lite besviken på hur prydlig och västerländsk staden var. I den färdiga mattan blev resan i sig det viktigaste temat. De barn som besöker entrén på första våningen kan resa till sina drömmars städer längs mattans tågspår.”

Se hela bilden av konstmattan ›

Odes arkitektur

Ode har tre våningar, var och en med sin särskilda stämning: en aktiv bottenvåning, en mer sluten andra våning som möjliggör aktiviteter och lärande samt en ljus och öppen översta våning. Den energieffektiva byggnadens fasad är helt i trä, vilket ger ett mjukt, levande och naturligt intryck.

Läs mer